Vad ingår i en BAM-utbildning? Innehåll och upplägg

BAM står för Bättre Arbetsmiljö och är framtagen av Prevent, en organisation som ägs gemensamt av Svenskt Näringsliv, LO och PTK. Utbildningen är tänkt att ge chefer och skyddsombud en gemensam grund att stå på i arbetsmiljöfrågor – men innehållet är bredare än många tror. Här är de områden som vanligtvis ingår.

1. Vem ansvarar för vad? Arbetsmiljölagen i korthet

Utbildningen börjar oftast med grunderna: arbetsgivaren har huvudansvaret för arbetsmiljön, men ansvaret är i praktiken delegerat till chefer i organisationen. Skyddsombudet representerar de anställda och har rätt till information, insyn och att lyfta frågor – men inget eget ansvar för att åtgärda problem.

Den centrala tanken i BAM är samverkan: chef och skyddsombud ska arbeta tillsammans, inte mot varandra. Mycket av utbildningen handlar om att tydliggöra dessa roller så att samarbetet faktiskt fungerar i vardagen, inte bara på pappret.

2. Det systematiska arbetsmiljöarbetet (SAM)

SAM är det ramverk som arbetsmiljölagen kräver att alla arbetsgivare ska arbeta enligt, och är ett av de centrala momenten i BAM. Det handlar om ett återkommande arbetssätt i fyra steg:

• Undersöka – vilka risker finns på arbetsplatsen, fysiska och psykosociala?
• Riskbedöma – hur allvarliga är riskerna, och vilka ska prioriteras?
• Åtgärda – vad behöver göras, av vem och när?
• Kontrollera – fungerade åtgärderna, eller behöver de följas upp igen?

Det här är inte ett enskilt projekt utan ett hjul som snurrar löpande, byggt på en arbetsmiljöpolicy och rutiner som är anpassade efter verksamheten.

3. Fysisk arbetsmiljö

Här ligger det som många först tänker på när de hör “arbetsmiljö”: ergonomi vid skrivbord och bildskärmsarbete, buller, belysning, klimat och luftkvalitet, samt – beroende på bransch – kemiska och fysikaliska risker som tunga lyft, maskiner eller farliga ämnen. BAM ger en översikt över dessa områden och hur man upptäcker och hanterar dem, snarare än en branschspecifik fördjupning.

4. Organisatorisk och social arbetsmiljö (OSA)

Det här området har vuxit kraftigt i betydelse, särskilt sedan Arbetsmiljöverket införde egna regler om organisatorisk och social arbetsmiljö (OSA). De reglerna finns sedan den 1 januari 2025 i AFS 2023:2 om planering och organisering av arbetsmiljöarbete, som ersatte den tidigare AFS 2015:4. Här ingår frågor om arbetsbelastning, arbetstidens förläggning, och kränkande särbehandling. För många kontors- och tjänstemannaverksamheter är det här den del av BAM som faktiskt är mest relevant i vardagen – stress och hög arbetsbelastning är idag en av de vanligaste orsakerna till ohälsa på jobbet.

5. Riskbedömning och handlingsplaner i praktiken

En stor del av BAM är praktisk: deltagarna får arbeta med riktiga mallar för riskbedömning, lära sig prioritera mellan olika risker utifrån sannolikhet och allvarlighetsgrad, och skriva handlingsplaner med tydligt ansvar och tidsram. Många utbildningar tar också upp skyddsronder – hur de planeras, genomförs och följs upp så att de blir mer än en bock i kanten.

6. Upplägg: tre dagar, anpassat efter er verksamhet

En BAM-utbildning är vanligtvis tre dagar, med grupper på 4–15 deltagare för att ge utrymme för diskussion. Upplägget blandar genomgångar med praktiska övningar, gruppdiskussioner och – där det går – exempel och situationer från deltagarnas egna arbetsplatser. Det gör att chefer och skyddsombud inte bara lär sig teorin, utan kan börja tillämpa den på sina egna verksamheter redan under utbildningen.

Vill du veta mer om hur en BAM-utbildning skulle kunna läggas upp för er organisation? Läs mer på vår sida om BAM-utbildning i Umeå, eller kontakta oss direkt så berättar vi mer.